• Strykjärnet - det största monumentet över svensk textilhistoria?

  • Textilarkivet i Sollefteå (som inte finns kvar där... :<)

Virkkonstens historia


Forskning kring virkkonstens historia, har inte före 1700-talet stött på bevarade alster eller  texter kring tekniken i Europa. Virkningen är alltså en av våra yngsta hantverkstekniker.

Den första europeiska texten i ämnet, kom ut 1812 i "The Memories of a Highland Lady" av Elizabeth Grant. Där nämns smygmaskvirkning. De tidigaste virkbeskrivningarna har härletts till "Penelope" - en nederländsk tidskrift år 1824.

Den första svenska texten om virkning utkom så sent som 1844 - "Nya mönster till spetsstickning och spetsvirkning" med planscher av Charlotte Leander och text av Emma Hennings. De sidor, som rörde virkning var 9 st.

Virkningen började bara med en maska; smygmaskan. Tekniken användes, för att göra tåliga och varma plagg av ull i Norden, hela Östeuropa, samt delar av Skottland. I dessa områden var det varma plagg man i första hand var i behov av och plaggen valkades ofta.

Under tidigt 1700-tal, användes smygmaskor i Tyskland, Frankrike och Nederländerna för skapande av personliga accessoarer, såsom börsar, penningapunger och tobakspåsar. Där behövdes täta material, för att innehållet inte skulle ramla ur. Man arbetade då med smygmaskor i s.k. rundvirkning, oftast i flera färger och den öppna änden drogs åt, veks in eller syddes ihop.

I Sverige verkade en s.k. "Fruntimmersförening" för att sprida virktekniken under 1849-55. De gav på olika förlag ut en serie virkböcker, där det i första upplagans första häfte, påpekas att det i England, Tyskland och Frankrike blivit "en industrigren för de mindre bemedlade", medan det i Sverige, Norge och Danmark vunnit insteg i "pensionen och bland den bemedlade klassen". Fruntimmerföreningen verkade för dess spridning, genom att låta var och en av sina medlemmar samtidigt undervisa två obemedlade flickor "för att  tävlan därigenom skulle uppstå". Dessa flickor skulle sedan "stolta över vad de fått lära, snart meddela det åt sina jämlikar". Att jämföra med dagens sociala medier. Cool

År 1835 började beskrivningar på luftmaskor och fasta maskor att publiceras. Med dessa kunde man nu variera mönster och former i hörn och luftiga nätmönster. Med enbart smygmaskor gick inga ökningar att göra, vilket med luft- och fasta maskor öppnade nya möjligheter.

10 år senare, runt 1846-47 kom nästa innovation. Mlle Riego de la Brandchardiere gav i England ut mönster för framställning av spanska spetsar. Förutom att de var tredimensionella, virkades de fram och tillbaka med högre maskor, som virkades genom båda maskbågarna. Det blev grunden för virkningen, som den ser ut idag.

 Den i särklass bästa (och enda?) historieboken, när det gäller virkning, är från 1986 och har skrivits av Lis Paludan; HAEKLING - Historie og teknik. Den lär bara finnas på danska och engelska och äntligen efter 5 år, har jag fått tag på ett danskt ex  Boken är digert utförd (366 välfyllda sidor) och inget område inom virkningen fattas, som det ser ut. Är det något särskilt avsnitt/område du är intresserad av, så hör av dig - jag skickar kopior kostnadsfritt! 

 

 

  • Finöverdrag till häst (textilarkivet)

  • ...som här från en gammal julbonad.

  • Det här ser ut som vanliga dukar, men är ljusstaksmattor/underlägg - flerfärgsvirkade i ullgarn, ibland över snöre. Fr. 1800-talets främre del. (textilarkivet)