Hugo Simberg - sårad ängel

Hjärta

Hon stod där med vingarna brutna

en ängel...

en gråsparv... 

ett bi...

Och tänkte att nu är väl ändå

min tid här på jorden förbi

Hjärta

Hon såg på de andra som svävade

glömska av hennes fall

Vad gör jag nu med mitt liv

att flyga har alltid varit mitt kall

Hjärta

Då såg hon en stråle från solen

som landade på hennes ben

Hon tog ett steg

hon tog ett till

och solen den bara sken

Hjärta

Så skiner båd´sol och måne

och stjärnor och regnets stril

på brutna och fallna och slagna

på armaste stackars stofil

Hjärta

Din vinge är bruten

men ej icke du

hon räknade stegen hon tagit

hon fattade inte - de var ju sju!

och ej i fördärv hon sig slagit

 

Hjärta

Var morgon hon tänkte

att nu är det dags

att va´lycklig och sluta klaga

Jag kan ju gå och alla ska dö

ETT STEG TILL

ÄR LYCKAN ATT JAGA!

Hjärta